onsdag 6 februari 2013

På väg mot en målstolpe


Det är mycket som har hänt nu. Jag kommer fokusera på en av de positiva sakerna i detta inlägg. Det då jag anser att man ska se det positiva delarna i livet. Det första är väl att jag troligen börjar jobba i mitten av nästa vecka. Det känns nervös men samtidigt spännande då det är mitt första riktiga jobb. Året som gått har jag ju om man slår ihop alla dag jobbat 4-5 dagar totalt. Jag njöt av varje arbetsdag så jag trivs med att göra något och inte gå hemma. Jag ser fram emot att träffa klassen och lära känna mina blivande kollegor. Jag ser även framemot att äntligen ha nått mitt det enda riktiga målet jag satt i mitt liv.

I början av gymnasiet hade jag till och med den här inställningen: "Läsa vidare på universitet? Varför det? Det är undervisa jag vill göra inte plugga ännu mer." Tack och lov släppte jag den inställningen med tiden och insåg att även om jag hade lärt mig en del på barn- och fritidsprogrammet som kanske vissa av mina kurskamrater inte hade gjort så hade jag mycket kvar och lära. Och numera anser jag att du slutar aldrig lära dig nya saker och utvecklas genom hela ditt liv.

Även det faktum att jag flyttade hemifrån för att studera på Linnéuniversitetet (som då hette Växjöuniversitet) har bidragit till att jag utvecklats åt det håll som krävdes för att nå min examen och mitt mål. Jag fick lära mig att ta tag i saker och fick möta hinder på vägen i mina studier som var jobbiga för mig, men som jag för det mesta klarade mig igenom. Att kämpa för det man vill uppnå är även det en del av livet. Man kommer inte få precis allting serverat genom hela livet. Det faktum att jag såväl under ljusa och mörkare tider alltid haft mina föräldrars stöd och uppmuntran har även det sporrat mig. För även om jag själv känt att jag inte förtjänat vissa av deras uppmuntrande ord eller komplimanger vid vissa tillfällen har de alltid sagt motsatsen och gett mig bra anledningar för det.

Medan livet forsätter gäller det för mig att ta såväl det negativa som positiva sakerna och använda dem för att utvecklas och lära mig. Ingenting som händer är meningslöst även om man hade önskat att det inte blivit så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar