Människans hyckleri är rätt komisk. För det första så förlorar ofta folk som blir kändisar rätten till privatliv enligt många och för det andra ska så mycket skit som möjligt kastas (även om en del av det kanske är sant med) tills kändisen är död. När kändisen väl dött är den helt plötsligt saknad av alla inklusive människor som menat på att de inte gillade människan ibland.
Där är ytterligare ett dilemma. Hur kan man veta om man verkligen gillar kändisen eller inte? Det man eventuellt gillar är den bild som media målat upp vilket ofta inte överensstämmer särskilt väl. Media bestämmer litetgrann hur vår syn på kändisen ska vara vilket tydligt framkommit i flera dokumentärer kring medias påverkan.
Nu menar jag inte att det inte är tragiskt om en kändis dör, det är lika tragiskt som när vem som helst annars dör. Det jag stör mig på är hyckleriet.
Förstår exakt va du menar... (-_-)
SvaraRaderaPrecis mina tankar - så fort någon dör ska allting som var bra med den personen lyftas fram och helt plötsligt framstår människan i fråga som Gud på jorden... nog för att man ska minnas en människas bästa sidor men ibland går det till överdrift
SvaraRadera