Skriften avslöjar dig

Kom att tänka på en sak nu under tiden jag har försökt att somna (har tydligen vänt på dygnet en del...). Det jag tänkte på var hur mycket man egentligen lämnar andra att upptäcka om en genom sitt skrivande. För i alla berättelser, dikter, låter etc man skriver så tar man något från sig själv.

Det kan handla om hur man känner, något man vill vara, undertryckta sidor osv osv... Men det är alltid något, vilket egentligen är rätt intressant.

Det som gör det intressant är att alla klokare personer som kan se annat än ytan och borta för sig själva och/eller är bra personkännare kan lära känna en person enbart genom det denna skriver.

Skrämmande eller intressant? Ja det beror väl på upptäckten, ibland finns det ju saker man själv itne ens har upptäckt eller vill upptäcka hos sig själv. Känner själv flera personer som inte vill se vissa sämre sidor som de har och jag försöker nog precis som vem som helst kompromissa att den sidan kanske inte är så hemsk ändå. Men i stort så har jag faktiskt gjort som så att jag arbetar med de sidor jag blir medveten om så gott jag kan.

Men jag har sagt det tidigare om än inte här: Skrivandet/berättandet är en spegel in i din själ.